Nu är jag trött. Inte så där vanligt trött, utan trött i hela kroppen. Jag har inte sovit en hel natt sedan jag var gravid med Mollie. Det sliter på en stackars morsa. I natt sprang jag mellan barnen som en virvelvind. Visst skulle jag kunna väcka C, men det tar mer på krafterna.... Jag är så trött att jag har ont i kinderna.
Jag har precis tagit ett bad och har jag riktigt tur kanske C kan massera mina axlar. Det är ju trots allt jag som ammar vårt pytelilla barn och får en djävulsk spänningshuvudvärk. Man sitter ju för fan som en ostkrok med axlarna uppe vid öronen och hoppas att bebisen hittar rätt. Måste ju finnas ett vettigare sätt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar